Imorse kom Chico hit och killarna blev såå glada att träffa honom. Var ju bara senast igår dem sågs:)

Snabbt stack vi ut på vår 8 km:are:) Solen skiner och himlen är blå. Underbart! En känsla av Thailand minus kylan:)

Hundarna var lösa nästan heeela tiden och mötte både stavgångare, löpare och gångare utan problem.

Det hände en tråkig sakt när vi var ute. Alla var lösa utom Alfons just vid det här stället. Vi var ouppmärksamma på skidåkaren som kom farandes bakom oss och Alfons  fick lust och valla fånen. Detta gillade inte skidåkaren, visar det genom att försöka slå Alfons med sina stavar!!! Vad i helvete göööör du skriker jag.?????????????????? Husse går också igång och vi har ett verbalt bråk. Han kallar oss för idioter. Jag menar på att han kunde forsatt glida istället för att bli hotfull. Han tyckte hundar skulle vara kopplade. Det har han såklart en viss poäng i men nu var alla utom den minsta kopplad varför inte bara stanna en sekund.  Alfons får sina tokryck ibland men han är absolut inte farlig för allmänheten. Han bits inte eller ngt sådant. Han skäller bara.

Ja ja ja synd att det hände och att det blev en del tjoande där, för hundarna skulle menar jag.

Om fem dagar flyger vi och blir borta i två veckor ca. Helt otroligt underbart ska det bli! Känns nästan overkligt att vi ska dit. Vaknar väll till när jag får en värmebölja i nyllet:)

Laban har slickat sig en del på en tass den här morgonen. Mållgan har studerat honom, luktat lite extra på honom och förföljt honom. Försökt få igång honom.

Jag filmade dem när dem precis hade hoppat upp i vår säng. Som typ aldrig är bäddad men idag så:) Så då kan man ju filma:)

Looky looky

Det är något skumt med Mållgan. Igår var vi in till stan och fick Mållgans klor klippta. Detta är inget nytt utan vi har gjort det i några månader nu då han bara över en natt blev helvild om man tog honom på tassarna i princip. Innan kunde jag klippa hans klor när han sov. Såå jag har låtit ngn annan hjälpa mig med detta. Det har varit samma person hela tiden och även igår.

Mållgan har protesterat varje gång. Han har även fått en munkorg.

Igår satt jag och såg hur dessa två personer klippte Mållgan. Märkte inget speciellt förutom att Mållgan lät lite speciellt då hehe. Men det såg inte som det hände ngt.

När vi väl kommer hem och jag ska klappa honom så skriker han till. Detta händer flera ggr utan att jag klappar honom. Jag undersöker honom, i munnen, alla hans tassar och klämmer lite på honom. Såg ingenting. Under hela kvällen skriker han till då och då. Precis som att han har ont någonstans? Han äter med god aptit när vi matar honom, inte annars. Att vi började mata honom beror på att han skrek till varje gång han skulle böja sig ner mot skålen.

Inatt skrek han också till när någon av oss rörde oss och kom emot honom.

Jag tror att han är öm i en klo. Jag har studerat varje tass och alla klor och det enda jag sett som skulle kunna vara ngt är klon längre upp mot på benet på ena tassen/benet. Den ser liite flisig ut, hel men som att en liten del sticker ut. Men nääääe nu när jag tog lite på den så reagerade han ingenting. Han reagerade däremot när jag klappade honom på halsen. Undrar om han har stäckt sig?

Lyfter man honom skriker han också till.....hmmm.....

Igår fick ju "hållaren" hålla Mållgan då och jag såg att hon höll honom i halsbandet. I hans vilda protester kanske han vred sig så att det nu gör ont?

Ute är han som vanligt. Men inne kan han bli stående eller sittande i samma position en låång stund. Igår satt han nästan och sov. Han är väll rädd för att röra sig då det verkar göra ont. Sen skakar han också. Stackarn. 

Äsch man kan bara spekulera i vad det kan bero på. Vi får avvakta lite nu.

Får se om vi går tillbaka till kloklipperskan eller försöker hitta ngn närmare. Hon ska ända flytta i maj.

Annars går det sakta men säkert positivt framåt med ensamträningen. Killarna är jätteduktiga, märk Laban och Mållgan:)

För en stund sen satt jag ensam i vardagsrummet och killarna var i köket/sovrummet. Tysta. Sist jag provade detta var det Mållgan som pep till två ggr men gick sen och la sig. Laban brukar inte bry sig men han kan gå fram till kompostgallret och titta lite men sen gå och lägga sig. Precis det beteendet jag vill ha när jag går på riktigt:)

Ibland går vi ut genom ytterdörren också med ytterkläder på + låser dörren. Väntar några sekunder. Det har alltid varit tyst då. Inte konstigt för dem känner säkert och hör att man är kvar dvs inte klampar ner för trappen.

Men längre fram ska vi bygga på genom att gå längre och längre ner och vara borta längre stunder - typ någon till några minuter. När det går bra kan vi gå ut genom ytterdörren i farstun.

Snart åker vi ju till Thailand, inte alla vi utan jag och husse m.fl tvåbenta. Så vi kör på som vi gör till den 23/2 och fortsätter på samma sätt när vi kommer hem.

Den 18/3 får vi besök av en hundpsykolog som ska hjälpa oss.

Får se hur hon tycker vi ska ensamträna. Man har så många olika teorier i skallen så det är en enda röra:) Men jag tror inte vi gör fel nu genom att träna som vi gör. Ringde för ca två veckor sedan och frågade hundpsykologen om en hund med separationsångest får mindre ångest om man vänjer den vid att börja sova ensam, alltså inte i sängen med matte/husse. Men det spelade ingen roll alls menade hon på. Jag fick nämligen för mig detta och natten innan jag ringde hundpsykologen provade vi detta och det gick ok. Mållgan vankade upp ett par ggr och pep men somnade om igen. Laban försökte också hoppa upp ett par ggr men somnade även han om. Skulle ju ringt innan vi provade men men. Nu sover dem som vanligt hos oss:) Mysigt värre:)

En sak till som är lite ny är att det är knäpptyst här hemma oftast när vi ensamtränar. Jag vill att de ska höra husets alla ljud och vara lugna ändå. Det funkar jättebra. Visst ibland reagerar dem genom att lystra till och ev springa till dörren men när jag säger att det räcker så slutar dem och går därifrån.

Skällandet har minskat massor, både inne och ute.

Jag har även börjat med en ny "möta hund regi". Jag är i princip tyst, säger bra och berömmer när de tar kontakt men fyar inget alls när de skäller, om de skäller. Detta har jag gjort nu ett par dagar och jag har märkt skillnad.

Laban framförallt verkar ha förstått att om han fokuserar på mig så blir det gooottt:) Mållgan dröjjer det lite längre med men han har börjat härma storebror:) Funkar bra med Alfons också. Han kan ofta vara värst och stissa upp de andra två men han börjar också tappa 5-öringen:) Det är så häftigt att se hur små enkla medel kan påverkar hundar så mkt. Det går att lära om gamla hundar:) Laban är fenomenal på att skvallerträna det mesta och jag har märkt att Mållgan härmar, ofta tar Mållgan egna initiativ också:)

Vi fortsätter med den här typen av träning. Grundar successivt fram en grundtrygghet hoppas jag.

Tog ett par bilder igår och idag på gossarna.....

Idag var vi på hundträff. Första på ååår tror jag:) Alfons ville inte följa med så han fick vara hemma och vila. Lika så bra kände jag när vi var på väg, lite i sista minuten. Vi fick gå rätt fort för att hinna. Alfons är inte den snabbaste chihuahuan precis:) Uthållig är han men ingen spurtare hehe.

Tror det var sju hundar allt som allt, flest små men även två stora - en mellanpinscher och en korsning mellan greyhound och dalmatiner. Båda var jättesnälla:)Vi släppte dem alla i en hundrastgård i närheten av Härlanda Tjärn. Funkar skiitbra med alla:) Detta var Labans första hundträff på läänge läänge. Mållgans första om man bortser från kurserna han gått (två:)).

Det är Onsdagsklubben som anordnar träffar för alla hundar. Ibland är det hundträffar på helgen också. Vi ska försöka gå på dessa så ofta vi kan. Nyttigt för killarna att umgås med andra hundar under ordnade former känner jag.

Efter träffen promenerade vi vidare till nästa uppdrag, rasta Stich i Sävedalen. En übersnälla bordercollie som killarna kommer väldigt bra överens med.

Vi var ute i ca 4 timmar idag! Siestan satt fint kan jag säga:)hehe

Tog ett par bilder med iphone....